Barn som växer upp utan självklarheter

De syns sällan i debatter eller rubriker. Men de finns överallt – barnen som växer upp i ekonomisk osäkerhet. De som lär sig tidigt att allt kostar, att allt måste väljas bort, att ingenting längre är självklart. De bär tyst på konsekvenserna av ett samhälle som tappat sitt skyddsnät.

Det är barnen som aldrig ber om mycket. De som säger “det är lugnt, jag behöver inget” när klasskompisarna pratar om nya skor, skolutflykter eller semesterresor.
De som redan i lågstadiet har förstått mer om ekonomi än många vuxna – inte för att de vill, utan för att de måste.

De lever i hem där varje krona vänds på, där tyst oro ligger i luften, där föräldrar försöker dölja sina bekymmer men barnen ändå märker allt.
De ser när kylskåpet är tommare än vanligt. De hör suckarna vid köksbordet. De känner när mamma eller pappa säger “det ordnar sig” – fast det egentligen inte gör det.

När inget längre är självklart

Det är lätt att prata om barns lika värde, men verkligheten säger något annat.
För många barn i Sverige idag är det inte längre självklart att ha vinterkläder som passar, att kunna följa med på skolutflykt eller delta i fritidsaktiviteter.

Efter pandemin och de senaste årens ekonomiska kris har klyftorna vuxit. Matpriserna har stigit, hyrorna ökat och trygghetssystemen halkat efter.
De familjer som redan levde på gränsen har nu passerat den. Och barnen – de tystaste, mest oskyldiga – är de som betalar priset.

De hamnar utanför, inte för att de vill, utan för att samhället tillåter det.
För att det har blivit normalt att vissa barn får mycket, och andra får klara sig själva.

Den dolda skammen

Ekonomisk utsatthet syns inte alltid utifrån.
Barnen försöker smälta in, skrattar med, låtsas som att allt är okej. Men inom sig vet de att de inte kan bjuda hem kompisar, för det finns kanske ingen mat att bjuda på. De vet att de inte kan följa med på kalas, för presenten kostar mer än man har råd med.

Skammen blir en tyst följeslagare.
Och med tiden börjar de tro att de är mindre värda, att deras drömmar inte räknas.

Men inget barn ska behöva växa upp med känslan av att de står utanför, att de inte hör till. Inget barn ska behöva ta ansvar för en verklighet de inte har skapat.

Ett samhälle som glömmer

Vi har byggt ett system som säger att alla barn har lika rättigheter – men vi har glömt att jämlikhet kräver mer än ord.
Tryggheten som en gång var självklar är nu något man måste ha tur för att få.

När barn växer upp i otrygghet, växer ojämlikheten med dem. Den påverkar deras hälsa, deras utbildning, deras framtidstro. Och kanske det värsta av allt – deras självbild.
För vad händer med ett barn som tidigt lär sig att de är “mindre värda”?

Vi håller på att skapa en generation som fått känna samhällets svagaste sida: kylan.

Vi måste våga se barnen

De här barnen behöver inte mer moralpredikning eller krav på “ansvar”.
De behöver vuxna som ser, lyssnar och bryr sig. Ett samhälle som står på deras sida.

Vi måste återinföra trygghet som något självklart. Inte bara för de som redan har det bra, utan för alla barn – oavsett postnummer, bakgrund eller föräldrars ekonomi.

För barndomen ska inte handla om överlevnad. Den ska handla om lek, nyfikenhet och drömmar.
Och just nu finns det alldeles för många barn som aldrig får uppleva den friheten.

Jag tänker ofta på de barn som lär sig alldeles för tidigt hur det känns att sakna.
De som inte vågar be om något, för de vet att det inte finns pengar kvar.
De som säger att de inte är hungriga – fast magen kurrar.

De bär en tyst styrka som ingen borde behöva ha.
Och när jag ser dem, känner jag både sorg och ilska – men också hopp.
För varje gång någon väljer att se, att förstå, att agera – då finns en chans att förändra något.

Vi får aldrig vänja oss vid att barn växer upp utan självklarheter.
För ett samhälle som låter det ske har glömt sitt hjärta.

COSMEA Barn och Ungdom - B K R O COSMEA - COSMEA Kvinna

Andra inlägg

• COSMEA
• Barn i skuggan av fattigdomen – röster ur det tysta Sverige
• Barn i skuggan av fattigdomen – när vardagen blir en kamp i det tysta
• En trygg hand i svåra stunder – COSMEA inrättar hjälpfond 2026
• När varje krona räknas - ensamstående kvinnors kamp i ett kallare samhälle
• De osynliga barnen
• När välfärden sviktar och maten blir en lyxfråga – då måste vi våga tala om den nya fattigdomen.
• När tryggheten inte längre räcker till
• Fattigdomen som tystnar - kvinnors kamp i skuggan av ekonomisk kontroll